»Djuren från jordens tertiärperiod övergav inte sitt hemland när detta började täckas av is, och om man tänker sig att nedisningen inträffat med en gång, vilken fasa skulle inte tigern ha erfarit över att få se sina spår i snön!«
Livets rot (1933) är något mer än bara en naturskildring från Fjärran Österns färgstarka sagovärld, det är en berättelse om människans möte med naturen. Den »livets rot«, den hemlighetsfulla, livsfrämjande, förnyande kraft som de kinesiska jägarna i årtusenden sökt i Fjärran Österns kustdjungler finner Prisjvin i det skapande arbetet på den nya mänskliga kultur som växer fram ur vårt alltmer ökande vetande.
Michail Prisjvin (1873–1954) fortsatte den ryska traditionen av naturskildringar och folklivsberättelser, med drag av Turgenjev och Tolstoj, och har sagts vara den finaste naturskildraren i sovjetrysk litteratur. På en poetisk och livfull prosa har han beskrivit sina intryck av natur och människor i bland annat Östkarelen, Norge och Manchuriet.
